Fysiska förändringar i livets slutskede

I livets slutskede, vad händer med kroppen?

Livet slutskede är som du kanske redan känner till den period som dödssjuka patienter befinner sig i precis innan de går bort. Under denna perioden ändras den vård man får och man förbereds både psykiskt och mentalt för vad som komma skall.

Givetvis är livets slutskede en tragisk och känsloladdad händelse som många har frågor och funderingar kring. En av de vanligaste frågorna har att göra med vad som händer med ens kropp i livets slutskede så därför tänkte vi ta en titt på det idag.

Fysisk palliativ vård

För att bättre förstå vad som händer med kroppen i livets slutskede är det bäst att börja med att titta på den vård man får. Vården kallas palliativ vård och är annorlunda från annan vård som idag erbjuds.

Palliativ vård har nämligen inte som mål att bota patienten utan istället vill man göra livet så bekvämt och värdigt som möjligt. Det innebär framför allt att man försöker lindra de psykiska förändringar som sker i kroppen under.

Eftersom varje person är unik och allas tid i livets slutskede skiljer sig från varandra ser den palliativa vården annorlunda ut från person till person. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen som ans

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Fakta 1. Två fallbeskrivningar

Fall 1. Patienten var en årig kvinna med spridd cancer, som befann sig i livets absoluta slutskede. På grund av meta­staser hade hon svår värk från både ryggen och buken. Efter noggrann analys bedömde man att hon hade flera samtidiga smärtkomponenter och valde en mekanismbaserad behandling, dvs lämpliga preparat mot varje ingående komponent. Hon fick morfin mot molande nociceptiv smärta, diklofenak och senare även betametason mot skarp, rörelseutlöst smärta av inflammatorisk typ samt gabapentin mot neuropatisk smärtkomponent.

Trots detta fortsatte hon att skatta sin smärta till VAS 7, dvs mycket hög smärtnivå. Morfinet som gavs peroralt ersattes med morfinpump med subkutan tillförsel för att komma upp i dos. Ändå var smärtan kvar på VAS 7.

Ny analys gjordes. Det var uppenbart att patienten hade ovannämnda smärtkomponenter men dessutom en ovanligt stark och öppen dödsångest. Hon var övertygad om att döendet skulle bli kvalfullt med dödskamp, svåra smärtor och till slut kvävning: »Alla slutar ju att andas, det är väl för att de kvävs?«

Läkaren hade ett långt samtal om hennes far

  • fysiska förändringar i livets slutskede

    • Brytpunkt

    Inom framför allt den onkologiska vården förekommer flera brytpunkter; när cancern upptäcks, då cancern existerar spridd samt behandlingens ambition är palliativ samt då den palliativa behandlingen ej längre besitter avsedd utfall och därmed avslutas. Socialstyrelsen definierar brytpunktssamtal enligt följande: ”övergång mot palliativ vård i livets slutskede då det primära målet tillsammans med vården ändras från för att vara livsförlängande till för att vara lindrande”.

    Det kunna alltså existera svårt ibland att känna till vilken brytpunkt som avses om ej detta specificeras tydligt. inom och tillsammans med införandet från SVF palliativ vård besitter man valt att istället gå ovan till detta mer omfattande begreppet ”samtal vid seriös sjukdom”. Begreppet brytpunktssamtal bör därför endast användas då döden existerar nära förestående.

    Att upptäcka brytpunkten då en människa snart bör dö existerar en betydelsefull uppgift till läkare samt det behövs träning på grund av att upptäcka den.

    Tidiga indikator till för att döden närmar sig:

    • Det går inte för att äta såsom tidigare, portionerna minskar, mat/matlukt ger illamående. 

    • Tröttheten tilltar, vilostunderna blir fler. 

    • Patienten blir mer inåtvänd samt orkar ej med sociala kontakter liksom tidigare.