Sd läkare
Att ha levt både som man och kvinna har gett mig en unik förståelse för hederskulturens komplexa verklighet – från både förtryckarens och offrets perspektiv. Genom mina personliga och professionella erfarenheter har jag bevittnat hur denna destruktiva kultur skadar både kvinnor och män.
Mäns kvinnofientliga handlingar har ofta sina rötter i en kombination av psykologiska mekanismer, traditionella och religiösa övertygelser samt socialt tryck. Dessa handlingar rättfärdigas ofta med begrepp som heder och ära. Kvinnor underkastar sig ofta på grund av kulturella och religiösa band, medan de som vågar göra motstånd möter brutala konsekvenser – allt från social utstötning till fysiska attacker och till och med döden.
Som transkvinna har jag en särskild insikt i hederskulturens dynamik. Jag har levt som man i ett islamiskt samhälle, där jag förväntades upprätthålla kvinnofientliga normer, och som kvinna i ett fritt land, där jag ändå utsattes för mäns försök att kontrollera och förneka min existens när jag umgicks med muslimer och invandrare.
I det islamiska samhället blev jag uppmanad att övervaka kvinnors klädsel och beteende, medan jag som kvinna förväntades dölja min kropp och m
Specialiseringstjänstgöring
Specialiseringstjänstgöring (ST) existerar i land en från Socialstyrelsen reglerad utbildning liksom legitimerade doktor och legitimerade tandläkare kunna genomgå till att bli specialistkompetenta[1] inom ett visst medicinskt zon. Efter fullgjord specialiseringstjänstgöring existerar det möjligt att ansöka om specialistbevis, vilket utfärdas av Socialstyrelsen. Därefter kallas läkaren på grund av specialistläkare samt tandläkaren till specialisttandläkare.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Legitimation erhålls för medicinsk expert efter fullgjord läkarutbildning samt allmäntjänstgöring samt AT-prov. Sedan läses läkarutbildningen under sex år samt mynnar ut i läkarlegitimation i samband med avlagd examen. inom och tillsammans med denna förändring kräver specialiseringstjänstgöring istället enstaka inledande bastjänstgöring (BT) innan specialisering. dem allra flesta läkare genomgår specialiseringsutbildning. enstaka specialiseringstjänstgöring omfattar vanligen minimalt fem års heltidsarbete, beneath vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde såsom angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning"/"att randa sig"/"randa
Allmänläkare
En allmänläkare (en. GP och PCP) är en läkare som har genomgått minst fem års specialiseringstjänstgöring (ST) i allmänmedicin. Befattningen ska skiljas från AT-läkare (en läkartjänst innefattande handledd praktik inom kirurgi, medicin, psykiatri och allmänmedicin; allt föreskrivet krav för läkarlegitimation) och underläkare (en läkare som saknar specialistkompetens).
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Allmänmedicin är enligt den svenska målbeskrivningen den specialitet som "innefattar kompetensen att möta människor i alla åldrar med alla sorters hälsorelaterade problem och att självständigt bedöma och behandla dessa. I det allmänmedicinska arbetet ska man också under lång tid kunna följa en individs olika hälsoproblem och i bedömningen av dessa kunna väga in personens hela livssituation." Specialistutbildningen tar minst fem år efter läkarlegitimation och ger en mycket bred kompetens. En allmänmedicinare, eller med en något äldre beteckning allmänläkare, arbetar oftast på en vårdcentral, husläkar- eller familjeläkarmottagning eller läkarstation.