Att vara förlägen
förlägen
See also:forlagenandförlagen
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From Germanverlegen. Cognate of Danishforlegen. Doublet of förlegad.
Adjective
[edit]förlägen (comparativeförlägnare, superlativeförlägnast)
- embarrassed, abashed (due to having gotten into an embarrassing circumstance)
- Jag förstod varför han sett så förlägen ut när jag insåg att jag blandat ihop ord och använt ett snuskigt ord
- I understood why he had looked so (shyly) embarrassed / abashed / uncomfortable when I realized that I had mixed up words and used a dirty word
Usage notes
[edit]Usually implies milder, disconcerted embarrassment (as might make someone act in a shy-like manner).
Declension
[edit]1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
Derived terms
[edit]See also
[edit]References
[edit]The content available on our site is the result of the daily efforts of our editors. They all work towards a single goal: to provide you with rich, high-quality content. All this is possible thanks to the income generated by advertising and subscriptions.
By giving your consent or subscribing, you are supporting the work of our editorial team and ensuring the long-term future of our site.
If you already have purchased a subscription, please log in
Sök i tre ordböcker vid en gång
FÖRLÄGEN förlä4gen l. fr-, inom Sveal. äv. -lä2gen (förlä´gen Weste; förlä`gänn Dalin), inom bet. 1 förr äv. FÖRLEGEN, adj. -läget; -lägne, -lägna; -lägnare. adv. -LÄGET.
Etymologi
[liksom d. forlegen väsentligen från t. verlegen, p. pf. av verliegen (jfr FÖR- II 1 b α o. LIGGA); jfr äv. mnt. vorlegen, mnl. verlegen]
1) () = FÖR-LEGAD 1; äv. bildl.: föråldrad, urmodig, som kommit ur lektion, om person: efterbliven, såsom icke följt med sin tid. BtÅboH I. 4: (). (Apotekarna böra) ifrån fremmande Orter inga förlägne eller illa conditionerade Wahrur komma låta. MedOrdn. , s. B 4 b(). Linné Bref I. 1: (). Förlegna gamla Landpräster. VLärovBibl. skrivelse 9/6 Hans egentliga metaphysiska eller ontologiska åsigter (äro) i allmänhet nog förlegna. SvLitTidn. , sp. 6.
2) () uttröttad, svag, kraftlös, matt; redlös; maktlös, oförmögen l. urståndsatt (att utföra ngt). Lijtet ther effter kom Thorsten thär up (till vattenytan) och war så trötter och förlägen att denne inthet kunde flyta upå siön. Reenhielm ThVik. (). Sedan togh Rätten Thore Johanson före, hwilken giordt sigh af Brännewijn därför förlägen, för att han ingen relation kunde gi