Delaktighet i skolan för barn med rörelsehinder
Delaktighet och funktionshinder en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder
Publicerad
Uppdaterad
Lilly Eriksson har studerat delaktighet i skolan för barn med funktionshinder, och säger känslan av att vara delaktig är något multidimensionellt. Att bara vara med räcker inte, barnet måste också KÄNNA sig delaktig och själv kunna fatta beslutet att aktivt delta. Hennes studie visar att graden av funktionshinder har liten inverkan på barnets delaktighet viktigare var däremot att inte separeras från sina kamrater, utan få stöd direkt i klassrummet.
Handledare
Professor Mats Granlund
Opponent
Professor Ralf Schlosser, Dept. of Speech-Language Pathology and Audiology, North Eastern University, Boston
Disputerat vid
MdH Mälardalens högskola
Disputationsdag
Titel (se)
Delaktighet och funktionshinder en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder
Titel (eng)
Participation and disability: a study of participation in school for children and youth with disabilities
Institution
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Delaktighet och funktionshi Skolsituationen för studenter med medfödda rörelsenedsättningar
Om projektet
Den svenska skolan har sedan talets slut genomgått flera omvälvande reformer och en systemskifte. detta finns en påtagligt kunskaps- och forskningsbehov om hur detta äger påverkat skolgången för grundskoleelever med medfödda rörelsenedsättningar. dem utgör ett heterogen samt komplex elevgrupp med olika individuella förutsättningar, förmågor samt behov.
Medfödda rörelsenedsättningar är en samlingsbegrepp på grund av flera diagnoser. De vanligaste är Cerebral pares, ryggmärgsbråck och muskelsjukdomar, andra modell är kortväxthet, hydrocefalus, flerfunktionsnedsättningar och benskörhet. Skadorna äger uppstått beneath fostertiden, beneath förlossningen alternativt före numeriskt värde års ålder och skapar nedsatt förmåga att röra sig. De är kapabel också inom varierande omfattning påverka andra funktioner såsom kognition, observation, kommunikation, grov- och finmotorik, syn, ljuduppfattning, mage samt tarm.
Den omfattande frågeställningen på grund av detta forskningsprojekt är därför: Hur ser den sociala och pedagogiska skolsituationen ut för dessa elever inom dagens skola? Målet tillsammans forskningsprojektet existerar att bidra med forskningsresultat och kunskaper om vilka faktorer liksom

Att känna sig delaktig är inte bara att få vara med
Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag är utbildad inom det psykologiska fältet och har alltid varit intresserad av hälsopsykologi och barn. I min c-uppsats tittade jag på fysisk miljö, närmare bestämt hur gruppstorleken påverkar barns hälsa. Vi upptäckte snabbt att hälsa är multidimensionellt och bestäms av flera olika faktorer. Det här ville jag studera närmre, så jag tog chansen när jag fick möjlighet att bearbeta ett material som Specialpedagogiska institutet hade samlat in tillsammans med forskningsprojektet CHILD vid Mälardalens högskola.
Vad handlar avhandlingen om?
Om delaktighet i skolan för barn med funktionshinder. Det här är oerhört viktigt, eftersom det finns indikationer på att barn med funktionshinder inte känner sig delaktiga i skolan. Delaktighet är också nära kopplat till motivation: tidigare forskning visar att delaktiga barn klarar skolan bättre och mår bättre.
I studien har jag låtit barn, lärare och andra definiera VAD delaktighet är för barnet, och kom fram till att det kan sägas bestå av tre dimensioner: upplevelser, interaktion och kontext. Det innebär att barnet självständ
Skolsituationen för studenter med medfödda rörelsenedsättningar
Om projektet
Den svenska skolan har sedan talets slut genomgått flera omvälvande reformer och en systemskifte. detta finns en påtagligt kunskaps- och forskningsbehov om hur detta äger påverkat skolgången för grundskoleelever med medfödda rörelsenedsättningar. dem utgör ett heterogen samt komplex elevgrupp med olika individuella förutsättningar, förmågor samt behov.
Medfödda rörelsenedsättningar är en samlingsbegrepp på grund av flera diagnoser. De vanligaste är Cerebral pares, ryggmärgsbråck och muskelsjukdomar, andra modell är kortväxthet, hydrocefalus, flerfunktionsnedsättningar och benskörhet. Skadorna äger uppstått beneath fostertiden, beneath förlossningen alternativt före numeriskt värde års ålder och skapar nedsatt förmåga att röra sig. De är kapabel också inom varierande omfattning påverka andra funktioner såsom kognition, observation, kommunikation, grov- och finmotorik, syn, ljuduppfattning, mage samt tarm.
Den omfattande frågeställningen på grund av detta forskningsprojekt är därför: Hur ser den sociala och pedagogiska skolsituationen ut för dessa elever inom dagens skola? Målet tillsammans forskningsprojektet existerar att bidra med forskningsresultat och kunskaper om vilka faktorer liksom
Att känna sig delaktig är inte bara att få vara med
Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag är utbildad inom det psykologiska fältet och har alltid varit intresserad av hälsopsykologi och barn. I min c-uppsats tittade jag på fysisk miljö, närmare bestämt hur gruppstorleken påverkar barns hälsa. Vi upptäckte snabbt att hälsa är multidimensionellt och bestäms av flera olika faktorer. Det här ville jag studera närmre, så jag tog chansen när jag fick möjlighet att bearbeta ett material som Specialpedagogiska institutet hade samlat in tillsammans med forskningsprojektet CHILD vid Mälardalens högskola.
Vad handlar avhandlingen om?
Om delaktighet i skolan för barn med funktionshinder. Det här är oerhört viktigt, eftersom det finns indikationer på att barn med funktionshinder inte känner sig delaktiga i skolan. Delaktighet är också nära kopplat till motivation: tidigare forskning visar att delaktiga barn klarar skolan bättre och mår bättre.
I studien har jag låtit barn, lärare och andra definiera VAD delaktighet är för barnet, och kom fram till att det kan sägas bestå av tre dimensioner: upplevelser, interaktion och kontext. Det innebär att barnet självständ