Ämnesomsättning diabetes
Ämnesomsättningssjukdomar
Ämnesomsättningssjukdomar eller metabola sjukdomar, avser en team sjukdomar vilket orsakas från en störning av ämnesomsättningens (metabolismen) essentiella nutrienter, såsom aminosyror, kolhydrater och lipider.
ICD till ämnesomsättningssjukdomarna mot samma sjukdomsklass som endokrina sjukdomar samt näringsrubbningar, EE Medan näringsrubbningar ofta existerar beroende från kosthållning samt endokrina sjukdomar beroende från dysfunktionella hormonkörtlar, är flera ämnesomsättningssjukdomar medfödda. De kunna dock ett fåtal lika grundlig konsekvenser vilket de båda andra, samt påverka kroppens funktioner och psykisk hälsa.
Till ämnesomsättningssjukdomar förs sjukdomar vilket handlar angående omsättningen från näringsämnen, däribland vissa matallergier och överkänsligheter som laktosintolerans, störningar inom glykolysen (diabetes beror istället på störda hormonkörtlar), ureacykeln, proteinsyntesen, fettomsättningen, samt omsättningen av aminosyror, puriner, porfyriner och kolhydrater. Vissa brister av vitaminer och mineraler beror vid att kroppen inte förmår omsätta spårämnena, och inom dessa fall räknas bristsjukdomarna som ämnesomsättningssjukdomar.
Ämnesomsättningssjukdomarna kunna bero vid probl
Ämnesomsättningen och ämnesomsättningssjukdomar
Ämnesomsättning (även kallat metabolism) är den mängd energi som kroppen förbrukar för att fungera, det vill säga hur många kalorier kroppen förbränner. Eller med andra ord processen där maten omvandlas till energi. Ämnesomsättningen är väldigt individuell vilket gör att vi förbränner kalorier olika snabbt. Det finns olika faktorer som påverkar vår ämnesomsättning och dessa kan till exempel vara mängden fett, mängden muskler, ålder, kön, fysisk aktivitet och gener. Ett sätt att öka ämnesomsättningen är att vara fysiskt aktiv.
Vissa har hög ämnesomsättning och andra har låg. Detta har bland annat att göra med sköldkörtelns och binjurarnas funktion, vilket kan förändras av exempelvis stress. Det kan även förändras allt eftersom livet förändras med ålder, vanor, infektioner, kost och så vidare.
Om man har låg ämnesomsättning har man lägre aktivitet i binjurarna och sköldkörteln, har man hög ämnesomsättning har dessa istället en högre aktivitet. Vid låg ämnesomsättning tar det längre tid för kroppen att förbränna maten och man kan bland annat ha dålig aptit och känna sig slö när man har ätit mycket. Andra tecken kan vara trötthet,
Strningar av mnesomsttningen i olika organ vid typ 2-diabetes
Störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes är större än som tidigare varit känt, visar en studie från forskare vid Uppsala universitet. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.
De flest typiska förändringarna hos personer med typ 2-diabetes är minskad utsöndring av insulin och lägre känslighet för insulin i olika organ. För att ta reda på vad som händer i dessa organ när typ 2-diabetes uppkommer har forskarna i den aktuella studien undersökt proteiner både i de så kallade cellöarna i bukspottkörteln där insulinet produceras och i de viktigaste organen som insulinet påverkar, nämligen lever, skelettmuskel, fett och blod.
Forskarna jämförde proteiner i prover från personer med typ 2-diabetes, personer med prediabetes, som är i ett stadium innan fullt utvecklad typ 2-diabetes, och personer utan diabetes. Resultaten visade på större förändringar i ämnesomsättningen i de undersökta organen än som tidigare