Sjuk vid koloskopi

Koloskopi

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Fakta

  • Med ett koloskop kan hela tarmen undersökas.
  • Genom koloskopet kan läkaren ta vävnadsprover
  • Innan undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser

Vad är koloskopi?

Koloskopi är en metod för att undersöka insidan av tjocktarmen och ändtarmen. Instrumentet som läkaren använder kallas koloskop. Det är en cirka en och en halv meter lång, böjlig slang som är kopplat till en bildskärm. Det styrs via små rattar som gör att det går att se åt alla håll i tarmen. Koloskopet förs in via ändtarmen.

Undersökningen kan visa om du har sår eller inflammationer på tarmen. Koloskopi görs bland annat vid misstänkt kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Hur går koloskopi till?

Innan undersökningen kommer du att få en liten plastslang i armen eller på handen, en så kallad venkateter. Den används om du under eller innan undersökningen skulle behöva få något lugnande och avslappnande läkemedel.

Berätta hur du känner

Många kan tycka att det känns pinsamt att behöva genomgå koloskopi, men det brukar kännas bättre om man berättar för vårdpersonalen

Översikt

Den genomsnittliga livslängden risken att få kolorektal cancer är ungefär 1 på 22 män och en i 24 kvinnor . Kolorektal cancer är den näst vanligaste orsaken till cancerdöd i USA. Många av dessa dödsfall kan förebyggas genom att få tidigt, regelbundna filmvisningar.

En koloskopi är ett screeningtest som används för att upptäcka och förhindra kolon och kolorektal cancer. Koloskopier är också verktyg som kan hjälpa fastställa orsaken till gastrointestinala tillstånd, såsom: kronisk diarré eller förstoppning och rektal eller buken blödning.

Det rekommenderas att personer med genomsnittliga risk cancer börjar få detta test hos ålder 45 eller 50, och var 10 år efteråt, genom ålder

Din släkthistoria och ras kan påverka risken att få kolon eller kolorektal cancer. Vissa villkor kan också öka risken, till exempel:

Tala med en läkare om dina specifika riskfaktorer samtidigt att avgöra när och hur ofta du ska ha en koloskopi.

Ingenting i livet är utan någon form av risk, inklusive den här proceduren. Men koloskopier görs varje dag och anses säkra. Även allvarliga komplikationer och till och med dödsfall kan inträffa till följd av koloskopi, dina chanser att få kolon elle

  • sjuk vid koloskopi

    • Matf&#;rslag inf&#;r koloskopi

    Frukost

    Naturell yoghurt /vaniljyoghurt (utan bitar/kärnor)
    Skivad banan
    Skalat urkärnat äpple alternativt päron
    Äppelmos
    Mango

    Risgrynsgröt, polentagröt, hirsgröt, havregrynsgröt (ej fiber) gärna tillsammans banan/äppelmos (slät)

    Bröd med finmalet mjöl t ex formfranska/tunnbröd/finmalet dinkel.
    Pålägg förmå vara mejeriprodukt, smältost, leverpastej, ägg, kalkon, skinka, avokado, skalad gurka.

    Välling av havre, majs alternativt vete (ej fullkorn).

    Omelett alternativt kokt ägg med kaviar.

    Juice utan bitar/fruktkött (undvik rödbetsjuice, eller fruktsaft med kärnor/bitar)

    Huvudmåltid   

    Fisk, fiskgratäng, fiskbullar, tonfisk 
    Kött, köttfärs, köttbullar
    Fågel/kyckling
    Korv

    Sushi tillsammans laxbit/ avokadobit, misosoppa

    Ris (ej fullkorn, råris)
    Pasta (ej fullkorn)
    Kokt potatis (utan skal)
    Couscous (ej fiber)

    Släta såser

    Släta/passerade/mjuka soppor (typ Kelda), fisksoppa, rotsakssoppa.

    Rotsaker (kokade och mjuka), avokado, skalad gurka, skållad tomat (skalad utan kärnor).

    L&aum