Grekisk byst
Klassisk grekisk konst
Klassisk grekisk konst omfattar perioden omkring – i den grekiska konsten.[1]
De kulturer som fanns runt den grekiska omkring förblev bundna vid gamla traditioner vilket gjorde att den konst som producerades där genomgick mycket små förändringar. I Grekland däremot hade den nya ekonomin och det ökade internationella utbytet lett till dramatiska omvälvningar: Ett intensivt intellektuellt klimat gjorde att religionen fick se sig ifrågasatt, och tyrannernas position undergrävdes av medborgare som krävde likhet inför lagen. Grekernas tilltro till kultbilderna ersattes av mer rationella världsförklaringar och ett demokratiskt statsskick infördes. I denna miljö relativiserades konsten - från att ha utgjort en viktig del av kult blev nu även dess estetiska funktion viktig. Inom ramen för traditionen, de matematiska normerna för kroppens proportioner och kravet att harmonin i kosmos skulle återspeglas i kroppens balans och pose, kunde nu konstnärerna experimentera med formen.
Måleri
[redigera | redigera wikitext]Det var inom måleriet som utvecklingen mot den ideala, klassiska konsten började. Väggmåleriet har gått förlorat, varför det är i
Býšť
Municipality in Pardubice, Czech Republic
Býšť (German: Bejscht, Beyscht) fryst vatten a municipality and by in Pardubice District in the Pardubice Region of the Czech Republic. It has about 1, inhabitants.
Administrative division
[edit]Býšť consists of four municipal parts (in brackets population according to the census):[2]
- Býšť ()
- Bělečko ()
- Hoděšovice ()
- Hrachoviště (94)
Etymology
[edit]The name was derived from the anställda name Býšek or Býška.[3]
Geography
[edit]Býšť is located about 14 kilometres (9&#;mi) northeast of Pardubice and 8&#;km (5&#;mi) southeast of Hradec Králové. It lies on the border between the East Elbe Table and Orlice Table.
History
[edit]The first written mention of Býšť fryst vatten from , when the church was mentioned. Býšť was devastated during the Thirty Years' War. The first school here was built in During the 19th century, there was also a synagogue.[4]
In the 18th century, Býšť, tillsammans with Rokytno and Chvojenec, was the centre of a persecuted religious sect of Deists called blouznivci.[5]
Demographics
[edit]
|