Hur betecknar man isotoper
Som vi nämnde i artikeln om Bohrs atommodell, så kan antalet neutroner variera i en viss slags atom. När man har två atomer som båda innehåller samma antal protoner, men olika antal neutroner, säger man att de är isotoper av samma grundämne.
Att beskriva en isotop
När man ska beskriva att man pratar om en viss isotop av ett grundämne så skriver man masstalet upphöjt på vänster sida om atombeteckningen. Masstalet är summan av antalet protoner och neutroner i en atom. Antalet protoner kan skrivas nedsänkt på vänster sida om atombeteckningen. Vi kan ta ett exempel med en isotop av klor som innehåller 17 protoner och 18 neutroner, vilket summeras till masstalet
\(_{_{17}}^{^{35}}\mathrm{Cl}\)
Informationen om hur många protoner som grundämnet innehåller anses oftast överflödigt, då alla kloratomer innehåller 17 protoner, och om det hade varit något annat antal så hade atombeteckningen förändrats. Man skriver med andra ord oftast som nedan.
\(^{35}\mathrm{Cl}\)
Om vi vill beskriva isotopen med ord så kallar vi den för klor. Det finns även en variant av klor som innehåller 17 protoner och 20 neutroner. Denna kallas för klor. På samma sätt har du kanske hört talats om kol
Isotop
En isotop från ett grundämne är ett variant tillsammans ett särskilt antal neutroner. Atomslaget bestäms av antalet protoner inom kärnan, atomnumret, och existerar avgörande på grund av elektronkonfigurationen, samt därmed dem kemiska egenskaperna hos en ämne. inom kärnan finns också på grund av de flesta grundämnen neutroner, som påverkar de kemiska egenskaperna inom långt mindre grad. Olika isotoper från samma tema har därför vanligen nästan helt identiska kemiska attribut, även angående masstalet skiljer.
Skillnaderna inom masstal är kapabel dock innebära att vissa fysikaliska attribut, som densitet, smältpunkt samt kokpunkt, existerar olika. på grund av väte, var atommassan existerar låg ifrån början, påverkar också skillnaden i massa mellan vanligt och tungt väte dem kemiska egenskaperna något. Dessutom varierar atomkärnans stabilitet kraftigt mellan olika isotoper, varför man vanligen bara är kapabel hitta en fåtal olika isotoper från ett kurs i naturen. Andra isotoper kan skapas i laboratorier, men existerar då radioaktiva.
För enklare atomslag existerar antalet neutroner i kärnan ungefär lika med antalet protoner. Tyngre grundämnen besitter en högre andel neutroner vilket ses i nuklidkartan.
Ordet isotoper används ibland oegentligt inom stället till nuklider
Skriv ut & Info om sidan
Isotop
Bild: PontusWallstedt / UgglansNO
Ett grundämne kan ha olika antal neutroner. Det innebär att det finns olika varianter av ett och samma grundämne. Dessa varianter kallas isotoper. På bilden ovan ser vi grundämnet vätes tre isotoper.
Varje grundämne har isotoper naturligt. Isotoperna får olika egenskaper. Till exempel kan de bli radioaktiva. Det innebär att atomkärnan blir instabil och faller sönder.
Atomnummer och masstal
Med det kemiska tecknet för ett grundämne går det att visa information om grundämnet. Varje hörn runt det kemiska tecknet nedan visar en speciell information.
Siffran nere till vänster kallas atomnummer. Atomnumret visar vilket grundämne det är och hur många protoner grundämnet har i atomkärnan. Masstal är antalet partiklar i atomkärnan. Det är samma sak som antalet protoner + antalet neutroner. Högst upp till höger visas jonladdningen. Den visar om grundämnet gett eller tagit upp elektroner. Siffran längst ner till höger visar antalet atomer i molekylen. I detta fall två stycken.
I atomfysiken används huvudsakligen kunskapen om grundämnets masstal och atomnummer. I exempel 1 har vätet dessa antal