Kanonkula storlek

Ben skrev: ↑

24 sep

Ser man till Sverige så gjordes det en del försök vid Bofors i avsikt att räkna ut vilka skottvidder kanonerna från Gustav II Adolfs tid egentligen hade. Bofors kom då fram till (6-pundig kanon) att utgångshastigheten skulle varit ca m/s. Generalmajor Harald Jentzen opponerade sig och menade att den knappast kan ha varit större än m/s, något som dock kritiserades av Gunnar Grenander. När Grenander själv räknade på tänkbara utgångshastigheter för dansk-norska kanoner på Fredriksten uppskattade han utgångshastigheten för 3- och 6-pundare till m/s.

Samtida mätningar finns förstås inte. På talet gjordes de första. Robins beräknade, utifrån praktiska försök med muskötkulor, att en 6-pundare skulle ha en utgångshastighet av m/s vid ett laddningsförhållande av 50 procent.

När det gäller kulornas vikt så varierade den förstås med kalibern, men också från land till land. Tar man Danmark-Norge som exempel så var diametrarna enligt gammal vikt så här:

1-pund = 50,01 mm
3-pund = 72,13 mm
4-pund = 79,39 mm
6-pund = 90,97 mm
8-pund = ,02 mm
pund = ,49 mm
pund = ,06 mm
pund = ,24 mm
pund = ,12 mm

Svenska värden var, i princip, att en pundig kula vägde 24 pund, all

Tre kanonkulor från sten

Kanonkulor från sten plats vanliga beneath medeltiden, dock kulor från järn användes också.

hittades stycken kanonkulor i Riddarholmsskeppet, i Riddarholmskanalen, vid grävarbetet för ett provisorisk bro som skulle anläggas mellan Munkbron samt Riddarholmen. Kanonkulornas storlek varierar från ca 5 cm till ca 13 cm. 

Förutom kanonkulor hittades bössor (kanoner), krutkammare mot kammarbössor, enstaka laddskyffel samt kartescher. enstaka av dessa kanoner, märkt med stadens krona, indikerar att den en gång tillhörde staden. Vilket kunna tyda på att även skeppet fanns stadens egendom.

Skeppet är daterat med hjälp av dendrokronologi. Årsringarna på dem ekar vilket skeppet är byggt från visar för att de fälldes under åren

 

Kanonkulorna besitter varit utställda på Medeltidsmuseet.

Kanonen uppfanns i Kina någon gång mellan  och talet.

Egentligen är det ingen som riktigt säkert vet när den första kanonen såg dagens ljus. Det troliga är att den allra första tillverkas i Kina omkring år De första eldrören var antagligen i bambu. Det viktiga här är att röret sköt projektiler av energin av en krutsprängning. Rören blev så klart snart tillverkade av metall för att klara mer krut för att kunna skjuta kraftigare projektiler och längre.

Kanoner kom först till Europa någon gång på talet. De äldsta pjäserna göt man av brons.

På talet började man även tillverka kanoner i laminerat järn, dvs flera lager med längsgående järnstänger vilka hölls samman av smidda ringar. Även läder och andra material användes (se läderkanon här).

Loshultskanonen

Loshultskanonen hittades utanför Loshults by och kallas Loshultskanonen eller Loshultsbössan. Denna har daterats till talet, och anses vara ett av världens äldsta bevarade eldvapen. Den förvaras numera på Historiska museet i Stockholm. Kanonen är gjuten i kopparlegering (brons).

De tyngre kanonerna göts ursprungligen i koppar och senare även i brons. Med tiden utvecklades tekniken för att tillverka gjutjärnskanoner