Hur stor odlingsyta
Att odla på grund av självförsörjning
Vi existerar många liksom drömmer ifall ett mer jordnära liv – för att få jobba med kroppen och förtära det oss själva odlat. För fyra år sedan gjorde oss slag inom saken samt startade vårt eget jordbruk tillsammans målet för att bli mer självförsörjande både på animalisk föda och vegetabilier. Under dessa fyra tid har oss gjort flera tuffa erfarenheter – såsom att kålfjärilar kan förstöra hela skörden på enstaka dag samt att nattfrosten i juni är falsk och oberäknelig. Men även att barnen gärna äter de vegetabilier de själva har odlat och för att en solmogen tomat direkt från plantan smakar förbättrad än något annat jag smakat.
På begäran av läsare kommer här mina bästa råd till dig som önskar komma igång och kultivera mer på grund av husbehov
1. Hur mycket mark ska ni odla? i enlighet med en beräkning i odlingsboken Rätt ur jorden kunna man räkna tillsammans med att ett familj vid fyra personer kan bli självförsörjande vid grönsaker angående de äger kvm mark att kultivera på. Då ska man veta för att en genomsnittlig svensk villatomt är vid hela kvm. Har ni inte personlig mark går det möjligen att vandra samman tillsammans med en ytterligare familj? Då kan man dessutom hjälpas åt för att sköta odlingarna. Ett växthus är helt inte nödvändigt dock med hjälp av detta k
Hur stor yta krävs egentligen för att producera en årsförbrukning grönsaker för en familj?
Trädgårdsmästarprogrammet vid Högskolan i Gävle har gjort beräkningar där man kommit fram till att kvadratmeter räcker till att försörja en familj på fyra personer med grönsaker under ett år. Familjen äter blandkost och utöver grönsakerna kompletteras middagarna med kött, fisk, kyckling eller vegetabiliskt protein. De odlade grönsakerna ersätter dock ris och pasta.
Här förutsätts att jorden är bördig, att kunskaperna om odling, skötsel, förvaring och tillagning är tillräckliga samt att vädret är välvilligt.
Dessa mängder och ytor krävs för att fyra familjemedlemmar ska klara sig mättnads- näringsmässigt:
Potatis kilo, kvadratmeter odlingsyta.
Märgärter 20 kilo, 51 kvadratmeter odlingsyta.
Broccoli 25 kilo, 50 kvadratmeter odlingsyta.
Morötter 78 kilo, 23 kvadratmeter odlingsyta.
Spenat 20 kilo, 23 kvadratmeter odlingsyta.
Brytbönor 15 kilo, 19 kvadratmeter odlingsyta.
Blomkål 15 kilo, 17 kvadratmeter odlingsyta.
Lök 45 kilo, 13 kvadratmeter odlingsyta.
Vitkål 45 kilo, 13 kvadratmeter odlingsyta.
Purjolök 15 kilo, 9 kvadratmeter odlin
Går det att försörja sig på en kvadratmeter stor odling, där m2 är odlingsyta?
Det här dokumentet är ett upplägg på hur ett sådant företag kan se ut.
Hur är odlingen uppbyggd?
Modellen är inspirerad av JM Fortiers The Market Gardener () och Curtis Stones youtube-kanal.
Fortier föreslår standardiserade bäddar, 30m långa och 75cm breda. Gångarna mellan bäddarna är 45cm breda. På en yta på m2, som också har plats för ett efterproduktionsområde, får det plats med 27 bäddar. Ett växthus täcker fyra bäddar längs ena sidan av området. Resten delas upp på fyra områden efter de grönsaksfamiljer som ska odlas.
Bäddarna ska utnyttjas så effektivt som möjligt utan att lämna principer om växtföljd och gröngödsling. Säsongerna förlängs med enkla tunnlar som sätts upp mellan februrari-april och oktober-november. Ett året om-växthus ger möjlighet till förkultivering och diversifiering genom tomatodling.
Om vi utgår ifrån att odlingen ligger på en asfaltsyta måste dränering och skydd mot rotskador behandlas, särskilt från tomatodlingen. Därför läggs en m2 stor matta som grund (den totala ytan som bäddar och gångar), med olika lager för dränering, skydd men också vattenhållande egenskap