Hur är mistelten relaterad
Misteln är enstaka märklig planta som svävar mellan sky och mark. Högt upp bland trädens kronor lever den kurera sitt liv utan för att någonsin röra marken. Fåglarna är dess vänner. Misteltrasten har fått sitt namn efter växten, och sidensvansarna kommer vid besök inom hundratal, lockade av mistelns gästfria fägnad av ovärderlig vinterföda. Följ med vid en utflykt in inom mistlarnas märkliga värld.
Historia
De inledande texterna likt finns bevarade om misteln, är enstaka beskrivning från växten från den grekiske filosofen filosof ( &#; )
De viktigaste ursprungligaste texterna vilket gäller seder och bruk står Plinius för (29 &#; 79 ).
Från medeltiden samt fram mot idag, finns ett flertal texter likt berättar hur misteln användes, och för att tron vid dess trollbindande krafter plats väl etablerade, särskilt bland allmogen.
Rickard Dybeck besitter på talet skrivit ifall misteln, främst i Mälardalen. Han berättar om mistelns kraft för att skydda mot vådeld samt sjukdom. Dybeck beskriver även hur man skulle ta ner misteln antingen genom att skjuta ner den eller slå med stenar.
Myter samt skrock
Den mytiska misteln är genom tiderna omgärdad av magi, skrock, legender och sagor. Den förknippas med tur och anses vara
Mistel
- Inte att förväxla med mispel.
Mistel är det allmänna begreppet för en halvparasitisk trädlevande blomväxt. Den växer på grenarna hos andra vedartade växter. De förs till tre olika besläktade familjer: Loranthaceae, Misodendraceae och Santalaceae (som inkluderar Viscaceae och Eremolepidaceae). Det är också det svenska namnet på den i Sverige förekommande arten Viscum album L. (Santalaceae/Viscaceae), dess korrekta trivialnamn är europeisk mistel. Misteln är en fridlyst växt i Sverige, vilket innebär att man inte får plocka mistel eller skada dess värdträd. I Sverige kan man se mistel bl.a. i Bergianska trädgården i Stockholm, vid SAS huvudkontor Frösundavik i Solna och på många platser runtom i Mälardalen.
Europeisk mistel
[redigera | redigera wikitext]Den i Sverige förekommande misteln är Viscum album.
Misteln är mycket välkänd för sina många botaniska egendomligheter. Den sprids genom att fåglar äter bären och sedan lämnar sitt träck med fröna i, på det blivande värdträdets grenar. Misteln förekommer endast som en halvparasit på träd, vanligen på grenar och kvistar högt uppe i kronan. Den är i Sverige funnen på talet olika värdträd arter lind, hagtor
Mistelten är en häftklammer för semesterdekorationer, och vi vet alla vad vi ska göra när vi befinner oss under den. Men hur blev denna växt associerad med semestern? Och varför förväntas vi smälla i dess närvaro?
Läs vidare för att lära dig några saker du kanske inte vet om denna traditionella semesteranläggning.
1. Det har en lång historia.
Mistelten spelar en framträdande roll i den norska mytologin. Enligt legenden hade Frigga - gudinnan för kärlek och äktenskap - en son vid namn Balder som dödades med en mistelpil. Frigga grät i hjärtat och hennes tårar blev mistelens vita bär, som återväckte Balder till liv. Frigga var så överlycklig att hon välsignade växten och sa att den som stod under den skulle kyssas. Således blev växten en symbol för kärlek och fred.
Druiderna tyckte också att mistel var speciell. Eftersom det förblev grönt även på vintern trodde man att mistelten var en symbol för vitalitet och fertilitet.
Det var dock först på eller talet som växten började ta sig in i våra hem för semestern. En av de tidigaste omnämnandena är en historia från Washington Irving från som beskriver mistel som hängs som juldekoration.